Kategoriarkiv: Allmänt

En ny ekonomisk berättelse

På en middag i veckan råkade jag uttrycka min förvåning över att det endaste är den högerliberala ekonomiska berättelsen som berättas av de stora partierna i Sverige. Den alternative vänsterliberala, liberal för att den inte är antikapitalistisk, och som omfattar flera kända nobelpristagare i ekomomi får inget utrymme. Jag fick frågan var en icke-ekonom kunde läsa mer om detta. Tyvärr blev jag svaret skyldigt, delvis därför att jag startade denna blog för att för mig själv utveckla en vänsterliberal berättelse om Sverige. Idag skall jag försöka ge ett litet svar på frågan.

Den ekonomiska berättelsen som har varit tongivande de senaste 30 åren är den om kapitalismens förträflighet. Den bilden är sann. Vårt ekonomiska system har givet oss saker som bara för 200 år sedan skulle anses var otänkbara. Det finns dock andra viktiga kapitel i berättelsen som har utelämnanat. Kapitalismens baksida. Det ekonomiska systemet har också get oss monopolvinster, arbetslöshet och klimatproblem. Den vänsterliberala berättelsen berättar också varför det är så och varför vi inte kan lämna ekonomin för sig själv. Budskapet är att Marknadens osynliga hand måste sitta på lagens långa arm.

Under de senaste 20 till 30 åren har ett nytt forskningsområde inom nationalekonomi växt sig starkt, beteendeekonomi. Idag är det ett av de mest spännande områden och Ekonomipriset har flera gånger under 2000-talet gets till forskare i denna tradition. Det finns ingen sammanfattande teoribildning inom området och därför är det svårt att byta ut den traditionella neoklassiska mikroteorin mot denna. Beteendeekonomin har redan falsifierat de traditionella mikroekonomiska antaganden och även visat att antaganden leder till felaktiga ekonomiska slutsater.

Nobelpristagarna Akerlof och Shiller gav 2009 ut boken Animal Spirits där de analyserar hur makroekonomin och ekonomisk politik påverkas av den aktuella beteendeekonomiska forskningen. De utgår från fem begrepp som är viktiga för människans beteende.

  1. Framtidstro (Confidence).
  2. Rättvisa (Fairness).
  3. Korruption och dåligt uppförande (Corruption and Bad Faith).
  4. Penning illusion (Money Illusion).
  5. Berättelser (Stories).

Jag skall kort försöka förklara dessa begrepp. Framtidstron innebär att om vi tro att framtiden är god så kommer vi att ta större risker och investera och handla mer. Vi kommer troligen att spara mindre eftersom vi hoppas att det kan den goda framtiden fixa åt oss. Har vi en dålig framtidstro tar vi mindre risker och göra färre investeringar.

Rättvisa är viktigt. Upplever vi oss orättvist behandlade bler vi sura. I arbetslivet innebär detta att vi arbetar sämre och forskningen visar att arbetsgivare tenderar att sätta löner så de skall upplevas som rättvisa och inte efter marginalkostnaden. Detta för att bevara arbetsmoralen. Även utanför arbetslivet är rättvisa viktigt, upplever stora grupper i samhället att de är orättvist behandlade kan det leda till sociala oroligheter eller ett polariserat vi och dom samhälle. En kul fotnot är att rättvisa inte endast är något människor tycker är viktigt. Experiment med hundar visar att om två hundar får göra samma trix och endast en får belöning, när den andra ser på, som slutar den som inte får belöning att göra trixet.

Korruption och dåligt uppförande gäller kanske inte alla, men det finns tillräckligt många personer som sneddar i kurvorna för att uppnå fördelar som skadar ekonomin. Det kan vara företag som gräver ner miljöfarligt avfall på tomten eller säljare av hälsovådliga produkter. Säljaren har ofta bättre information om produkten än köparen har. Ett vanligt exempel är köp av begagnade bilare eller hus. Det är lätt att säljaren glömmer berätta om fel på den begagnade produkten.Oberoende om det är olagligt, omoraliskt eller bara är en del av världen innebär detta problem i den dagliga ekonomin.

Penning illusionen är ett mer tekniskt begrepp. Det innebär att människor tenderar till att titta på det nominella priset på en vara eller sin lön, istället för den reala. Detta innebär att man har svårt att acceptera en löneminskning i nominella termer, eller att företag inte gärna sänker sina nominella priser, medan det fungerar bra om löneökningen, prisökningen, är lägre än inflationern. Detta innebär att det finns ett val mellan inflationsnivå och arbetslöshetsnivå.

Berättelser är viktiga för hur vi människor bildar oss en uppfattning av världen. En dominerande berättelse om att fastighetspriser aldrig sjunker ökar risken för en fastighetsbubbla. Den dominerande ekononomiska berättelsen de senaste 30 åren om kapitalismen har påverkat hur människor handlar och resonerar i ekonomiska termer. Det krävs en ny berättelse om både kapitalismen och den moderna svenska ekonomiska historien. På den senare berättelsen har jag skissat här.

Det finns ett begrepp till som jag vill ta upp, impulskontroll. I många sammanhang vet vi som individer hur vi skall handla, men när vi hamnar i den tänkta situationen blir det ofta fel. Ett enkelt exempel är att vi bestämmer att inte köpa godis när vi fredagshandlar, men väl framför godisdisken i affären åker det ner något ändå. Även vårt problem med att spara för pensionen hamnar i denna kategori. Vi vet att vi skall spara till pensionen, men det finns dyker den kostymer upp i affären och så försvinner pensionssparandet den månaden.

De begrepp som jag tagit upp i denna blogg är empiriskt belaggda både i modern beteende ekonomisk forskning och inom andra samhällsvetenskaper. Slutsatsen av dessa begrep är att en marknadsekonomi har visserligen underbara egenskaper i att skapa välstånd, men taget för sig själv kommer den också skapa sin stora problem. En fungerande marknadsekonmi måste regleras och korrigeras. Staten, och i Sverige kommuner och landsting, har en viktig roll i detta. Man kan säga att marknadens osynliga hand måste sitta på lagens långa arm. Detta fungerar både i mikroekonomi och makroekonomi. De makroekonomiska konsekvenserna är ofta alvarligast eftersom de påverkar alla. Begreppen ovan visar att marknadsekonomin tenderar till att aldrig befinna sig i jämnvikt, och med jämna mellanrum skapa stora ekonmiska kriser om den inte regleras och om staten inte aktivt motverkar dessa tendenser.

En invändning som kommer mot detta resonemang är att visserligen är marknadsekonomi inte perfekt, men det finns inget som säger att en politiker tar ett bättre beslut än individen. Det är en alldeles korrekt observation, men den missar alternativet. Forskning visar att kollektiva beslut har en stark tendens att bli bättre och mer rationella än individuella, även om det kan gå fel även här. Frågan skall ställas, kan en politisk församlig som fattar beslut enligt ett överenskommet regelverk fatta bättre beslut än en individ. Här är svaret att det finns många tillfällen då det är så.

 

 

Vad är det för fel på nationalekonomin?

Jag har begått samma synd som de flesta nationalekonomer. Jag har varit totalt ointresserad av pengar och den finansiella sidan av ekonomin.Till mitt försvar kan jag säga att jag sysslat med delar av ekonomin där finans- och banksektorn visserligen påverkar utvecklingen, men inte så att min bristande kunskap har gjort att jag missförstått händelseförloppen allt för mycket.

Makroekonomin har fått problem när den inte tar hänsyn till bank- och finanssektorn. Mycket tyder på att ointresset av att förstå de finansiella sektorerna gjorde det omöjligt att förstå händelseförloppet under nuvarande krisen. I de makroekonomiska modellerna som utvecklats under de senaste 20 åren har banksektorns roll reducerats till en detaljist som låna in och lånar ut pengar.

En riktigare syn på en bank är att likna den vid ett sedeltryckeri. När en bank lånar ut pengar så skapar den nya. Det finns inga insatta pengar som motsvarar utlåningen, som jämförelsen med en detaljist för tankarna till. Banksektorns möjlighet att skapa pengar har en stor destabiliserande effekt på ekonomin, och kommer leda till finanskriser med jämna mellanrum. Denna insikt är inte ny. Äldre makroekonomiska forskare som Knut Wicksell, Irving Fischer, Milton Friedman och John M. Keynes hade denna kunskap som en central del i sina teorier. Problemet är att denna kunskap med åren har hamnat i ämnets periferi.

Utvecklingen började på 1960-talet då teorin om effektiva marknader formades. Teorin bygger strikt på den nationalekonomiska mikroteorin och menar att finansmarknaden är stabil och ger inte upphov till kriser då priset på tillgångar alltid är rätt. Nästa steg var att i början av 1990-talet börja att använda mikroteorin som grund för makroteorin.

Den moderna, Arrow–Debreuska, mikroteorin visar att det finns ett jämviktsläge i ekonomin som är stabilt. Teorin säger vidare att ekonomin alltid kommer att finnas i detta jämviktsläge. För att detta skall uppfyllas görs antagande om att individen handlar utan inverkan av andra individer och gör sitt konsumtionsval utifrån samtliga möjliga val idag, igår och imorgon. Den ekonomiska människan är en asocial synsk varelse. Lättar vi på dessa antaganden så är det inte säkert att det finns ett jämviksläge och inte heller vilket som ekonomin hamnar i, om den hamnar i något.

Mikroteorins brister behöver inte vara förödande om de används försiktigt och kombineras med insikter som bygger på kunskap och data. Problemen uppkommer när den ensam läggs som grund för tillämpad nationalekonomi.

Iden om makroekonomins mikrofundament är ett sådant misstag. Slutsatsen av iden är att ekonomin alltid befinner sig i jämnvikt och är effektiv. Det finns inga konjunkturer som skapas av det ekonomiska systemet i sig, utan detta beror på externa chocker, oftast av politisk natur. Slutsatsen blir den regelstyrda ekonomiska politiken som vi haft sedan 1990-talet, och att finanssektorns speciella egenskaper negligerats.

Bristerna i den makroekonomiska modellen har med rätta fått stor uppmärksamhet i sökandet efter förståelse för krisen och dess orsaker. Den kunskap som behövs finns dock i tidigare generationers forskning, även om den behövs anpassas till dagens situation. Däremot saknar makroteorins mikrofundament förankring i människors beteende och samhällets utveckling.

Det som jag uppfattar som de största bristerna i mikroteorin är att den saknar dynamik och en realistisk teori för hur människor formar sina preferenser och hur det påverkar deras beteende. Kunskap om detta finns. Inom beteendekonomi har empiriska studier lett till teorier som kan förklara finansmarknadens flockbeteende. Inom den evolutionära ekonomin finns studier och teorier om samhällets dynamiska utveckling. Dessa kan ligga till grund för en utveckling av mikroteorin. I detta sammanhang kan det också vara viktigt att tänka på att samhäll är ett komplext system som inte alltid är lämpad för den stilistiska matematik som används idagens nationalekonmi. Inom andra vetenskapsområden som arbetar med komplexa och dynamiska system använder man mycker mer simuleringar. Detta kan vara en möjlig framkomlig väg för nationalekonomin.

Makroekonomins brister har lett till stora kostnader för världsekonomin. Teorin kan rättas till, men om mikroteorin inte utvecklas kommer samma misstag att göras om. Därför är det mikroteorin som måste ha den största vetenskapliga prioriteten medan makroteorin måste prioriteras i policyutvecklingen.