månadsarkiv: februari 2014

Efterlyses: Tvåarmade nationalekonomer

Det går en skröna där Franklin Roosevelt krävde att få tala med enarmade nationalekonomer. Han var trött på att de sade; -Å ena sidan och andra sidan (By the one hand or the other). För den som följer den nationalekonomiska debatten idag verkar det som han blivit bönhörd. Tyvärr vill jag tillägga.

Den nyvarande krisen i  Argentina visar på hur viktigt det är att kunna ha två händer. Ett bra tvåhandsanalys av krisen finns här. Världen är inte statisk och beroende på omständigheterna måste man använda olika åtgärder. I Sverige är det en diskussion mellan Socialdemokraterna och Moderaterna om vilket ekonomisk politik som skall genomföras. Även här blir det en enhandsanalys. Den europeiska diskussionen om åtstramning och inflationshot är ett annat exempel på hur enarmade nationalekonomer tagit över arenan.

En tvåarmad nationalekonom skall kunna se flera saker samtidigt och förstå att var sak har sin tid. En ekonomi kan ibland ha ett problem på utbudssidan, det vill säga efterfrågan i ekonomin är större än utbudet. Detta hade Sverige på slutet av 1980-talet. Ibland är det tvärt om, problemet är på efterfrågesidan då efterfrågan är lägre än utbudet, vilket är fallet i Sverige idag. En tvåarmad nationalekonom känner till dessa skillnader. En enkel tumregel är. Hög inflation och låg arbetslöshet, utbudsproblem. Låg inflation och hög arbetslöshet, efterfrågeproblem.

En tvåarmad ekonom vet också att det finns skillnader mellan en mer normal konjunktursvängning och stora kriser på utbuds eller efterfrågesidan. Hen vet också att de normala svängningarna är svåra att parera eftersom insatserna tenderar att komma för sent. Därför är det viktigt med ett fungerande socialförsäkringssystem, inklusive a-kassa, som automatiskt ökar utgifterna i lågkonjunktur och minskar dem i högkonjunktur. Djupa kriser som dagens kräver mer dramatiska åtgärder för att få rätt på ekonomin.

Jag är övertygad om att världen hade varit bättre om makthavare hade vågat anställa fler tvåarmade nationalekonomer. Det finns alltid två sidor av ett mynt, men med en rätt tvåhandsanalys går det att prioritera fram rätt åtgärder.